Utbildningsmaterial: ansökan om merkostnadsersättning

Pass 4 i utbildningen Ansökningar om LSS-ledsagning, färdtjänst och merkostnadsersättning, föreläsare Dennis Ivarsson

Utbildningsmaterial i Word

Här kan du ladda ner underlaget som en Wordfil, ifall du vill anteckna: Pass 4, Merkostnadsersättning

Utbildningsmaterial pass 4, Merkostnadsersättning

Domarna om LSS-ledsagning, färdtjänst och merkostnadsersättning som används i materialet, finns med kommentarer på Rättighetsprojektets hemsida > bland annat i projektblogg https://www.srf.nu/det-har-gor-vi/rattighetsprojektet/projektblogg/2020/ingen-ledsyn-i-svenska-kammarratter/

INNEHÅLL

1. Gemensamt för både LSS-ledsagning, färdtjänst och merkostnadsersättning (de 3 rättigheterna)

2. KRITERIER för merkostnadsersättning

3. Ansökan till Försäkringskassan

4. Icke-behovsprövad merkostnadsersättning för personer som saknar ledsyn

5. Domar om merkostnadsersättning

6. Andra exempel du kan nämna som visar att du saknar ledsyn

7. Samtal med handläggare om din ansökan

 

Gemensamt för både LSS-ledsagning, färdtjänst och merkostnadsersättning (de 3 rättigheterna)

VIKTIGAST I DIN ANSÖKAN

  • Huvudregel – Nr 1 är att bara beskriva svårigheterna av din synnedsättning i din ansökan, inte vad du trots allt klarar av:
    • Att du kan stå, gå- och kanske också springa i sällskap med någon annan, är inget som har betydelse för någon av dessa ansökningar. Därför ska det inte diskuteras eller stå med alls.
    • Svara aldrig Ja – Om frågor från handläggare eller på blanketter inte är helt uppenbara, ska du aldrig svara ”Ja, jag klarar detta, men…”. Svaren på frågorna ska i regel börja med ”Nej, därför att …”.
  • När du beskriver vad som är svårt på grund av din synnedsättning, ska du alltid utgå från vad en seende person i samma ålder, skulle kunna klara av, och hur mycket mer energi du måste lägga på samma moment.
    • Berätta alltid om alla hjälpmedel du behöver för att klara olika vardagssituationer, t.ex. vit käpp, särskilda glasögon för att inte bli bländad m.m. och varför det trotsallt är svårt..
    • Utgå aldrig från en tillrättalagd miljö;
  • Hur skulle du klara olika situationer om en person du litar på plötsligt inte fanns där?
  • Hur hanterar du olika sorters skyltar/busstidtabeller som sticker ut i huvudhöjd där du går på gatan?
  • Kan du klara av en situation där sopbilen eller någon annan lastbil plötsligt står mitt i din intränade väg, eller om du pga. byggarbete kanske måste ta en helt annan väg

 

KRITERIER för merkostnadsersättning

LSS-ledsagning, färdtjänst och merkostnadsersättning kräver en detaljerad redogörelse av din synnedsättning – för merkostnadsersättning ska du beskriva att du ”saknar ledsyn”.

Det går att få merkostnadsersättning även om du har ”ledsyn”, men då måste du visa att du har merkostnader som överstiger vissa beloppsgränser. Merkostnader ingår inte i utbildningen.

50 kap. Socialförsäkringsbalken

2 & 4 §§ reglerar rätten till merkostnadsersättning

  • till följd av att han eller hon före 65 års ålder har fått sin funktionsförmåga nedsatt,
  • om det kan antas att nedsättningen kommer att bestå under minst ett år.
  • blind eller gravt hörselskadad har dock alltid rätt till merkostnadsersättning, om blindheten eller den grava hörselskadan har inträtt före 65 års ålder
  • och det kan antas att denna funktionsnedsättning kommer att bestå under minst ett år.
  • När det gäller merkostnadsersättning ska en person anses blind om hans eller hennes synförmåga, sedan ljusbrytningsfel har rättats, är så nedsatt att han eller hon saknar ledsyn.
  • När det gäller merkostnadsersättning ska en person anses gravt hörselskadad om han eller hon även med hör0apparat saknar möjlighet eller har stora svårigheter att uppfatta tal.

Ansökan till Försäkringskassan

Information om att du som saknar ledsyn (räknas som blind just när det gäller merkostnadsersättning) kan få högsta beloppet (f.n. 2 759 kr/månad) utan behovsprövning, finns väldigt långt ner på F-kassans hemsida. Det står inte heller tydligt i ansökan via F-kassans e-tjänst, eller i blanketten. Därför måste du skriva själv i din ansökan att du saknar ledsyn.

Hämta information och gör ansökan enklast via F-kassans hemsida > Merkostnadsersättning för vuxna

Kan jag få merkostnadsersättning?

Du kan få merkostnadsersättning om

  • du har en funktionsnedsättning som kan antas bestå i minst ett år
  • du har merkostnader på minst 11 825 kronor per år på grund av din funktionsnedsättning
  • du har fyllt 18 år och inte har en underhållsskyldig förälder
  • du är försäkrad i Sverige. Det är du om du bor här, men det finns några undantag från den regeln.

Om du inte ansöker via e-tjänsten skickar du läkarintyget och andra bilagor till Försäkringskassans inläsningscentral, 839 88 Östersund.

Finns det speciella regler för mig som är blind?

Ja, om du är blind har du rätt till merkostnadsersättning på den högsta ersättningsnivån. Om du samtidigt får hel aktivitetsersättning, sjukersättning eller ålderspension har du rätt till 40 procent av prisbasbeloppet. Men om du har merkostnader på grund av din funktionsnedsättning som uppgår till ett högre belopp än vad som motsvarar merkostnadsersättning på denna garanterade nivå, kan du få merkostnadsersättning på en högre nivå.

 

Icke-behovsprövad merkostnadsersättning för personer som saknar ledsyn

År 2018 beslutades om ny lag med nya regler för handikappersättning, som då också bytte namn till merkostnadsersättning.

Det var inte alls säkert att personer som saknar ledsyn skulle fortsätta att få högsta beloppet av handikappersättningen, utan behovsprövning. Som motivering till att personer som saknar ledsyn (blinda) och gravt hörselskadade skulle fortsätta att få s.k. ”schablonersättning” skrev socialförsäkringsutskottet bl.a. följande (se Socialförsäkringsutskottets betänkande 2017/18:SfU23 – Reformerade stöd till personer med funktionsnedsättning, Utskottets ställningstagande);

  • Utskottet anser dock, som även Förbundet Sveriges Dövblinda har anfört, att det handlar om personer som har mycket svårt att kompensera för förlusten av syn och hörsel.
  • De kan ha svårt att orientera sig, kommunicera med omgivningen och ta till sig information.
  • De har vidare svårt att bedöma sina merkostnader då de inte kan göra prisjämförelser eller ta del av erbjudanden.
  • Därutöver har denna grupp ett stort behov av hjälpmedel och besöker sjukvård och habilitering ofta.
  • Utskottet noterar även att det kan finnas behov av att kunna återgälda informella tjänster från omgivningen. Det kan gälla ersättning för exempelvis bensinkostnader eller barnpassning. Med handikappersättningen har detta varit möjligt och inneburit en värdefull frihet och trygghet under en lång tid.

Domar om merkostnadsersättning

Till skillnad från LSS-ledsagning och färdtjänst, behöver du inte förklara konsekvenserna av din synskada, dvs. dina svårigheter i vardagen lika utförligt. Om du har ett eller flera olika intyg från läkare och kanske synpedagog där det står att du saknar ledsyn, räcker det ofta för att F-kassan ska ge bifall till din ansökan.

Ofta behövs inte hänvisningar till tidigare domar för att F-kassan ska ge bifall när en person som saknar ledsyn ansöker om merkostnadsersättning. Mina kommentarer till ett par olika domar finns med här nedan, mest för att visa hur det kan gå om din ansökan är otydlig eller ofullständig. Domarna finns att hämta på Rättighetsprojektets hemsida (se länk överst i dokumentet).

Tre saker du bör undvika utifrån domarna nedan;

  • Blanda inte begreppen grav synskada/synnedsättning och ledsyn.
  • Var noga med att läkarintygen inte är otydliga eller lämnar öppet för tolkningar, skaffa i så fall nya. Alla intyg som går att få tag i ska vara med från början – även om det går att komplettera en ansökan, finns alltid en risk att domstolen inte vill ta in nya intyg.
  • Beskriv att du saknar ledsyn, genom att beskriva dina svårigheter i olika situationer så utförligt som du kan, använd gärna exemplen från listan längre ner. Om du skriver långt och detaljerat, minskar risken att F-kassan eller domstolen skriver för korta och otydliga motiveringar till avslag.

Mina kommentarer till följande tre domar visar bland annat hur viktigt det är att du är tydlig när du beskriver din synskada (se länk överst i dokumentet till samtliga domar på Rättighetsprojektets hemsida).

Dom nr 13, 2019-08-30

Här avslog kammarrätten ansökan om handikappersättning för en person som ”knappt” hade ledsyn. Tyvärr bedömde både förvaltningsrätten och kammarrätten att X med hänvisning av läkarintygen, inte kunde anses sakna ledsyn. Kammarrätten och förvaltningsrätten gjorde olika bedömningar i fråga om X rätt till handikappersättning på grund av merkostnader för olika sorters glasögon som krävdes vid olika tillfällen på grund av X varierande synnedsättning.

Båda domstolarna skriver däremot tydligt att det saknas underlag avseende de olika sorternas glasögon och kostnadsspecifikation. Tyvärr är domen ett exempel på hur mycket energi som krävs för att bevisa merkostnader till följd av en synnedsättning för att få handikappersättning, om man inte automatiskt har rätt till handikappersättning (numera merkostnadsersättning) därför att man saknar ledsyn och därmed enligt lagen anses vara blind.

Dom nr 5, 2018-10-04

För omväxlings skull var det förvaltningsrätten som avslog och kammarrätten som biföll ansökan om handikappersättning. Kammarrättens motivering är exemplarisk; Hänvisning görs till tidigare rättsfall och en bevisvärdering görs för att komma fram till om X saknar ledsyn.

Kammarrätten är också mycket tydligt med vilket beviskrav som tillämpas, närmare bestämt  att den sökande bara behöver göra det ”sannolikt” att ledsyn saknas. Avseende förvaltningsrättens avslag så är det mycket märkligt att det saknas motivering om varför två läkarintyg avfärdas. Det är också anmärkningsvärt att förvaltningsrätten kort konstaterar att den sökande inte har lyckats visa att ledsyn saknas, när läkarintygen förtydligar raka motsatsen. Vidare anger förvaltningsrätten inte vilket beviskrav som krävs, det vill säga vad som skulle ha krävts för att ha rätt till handikappersättning. Förvaltningsrättens avgörande får ses som ett olycksfall i arbetet, vilket i och för sig är lätt att säga i efterhand med kammarrättens dom som facit.

Dom nr 17, 2016-11-26

Här biföll kammarrätten ansökan om handikappersättning därför att den sökande gav in ett nytt läkarintyg som ”visade” att ledsyn saknades. Kammarrättens motivering är väldigt kort, vilket antagligen beror på att Försäkringskassan också ändrade uppfattning när det nya läkarintyget gavs in. Man hade önskat att kammarrätten tydligare hade angett vilket beviskrav som tillämpades, se tidigare dom nr 5 där kammarrätten fastslog att den sökande bara behöver göra det ”sannolikt” att ledsyn saknas. Formuleringar i stil med att ”det är utrett” eller att något ”får anses”, är inte några formellt riktiga beviskrav enligt juridisk litteratur.

Kammarrätten kunde ha förklarat läkarintygets betydelse lite utförligare genom att även hänvisa till avgörandet FÖD 1988:1 om hur bevisvärdering ska gå till avseende ledsyn (se dom nr 5 från 2018). I förvaltningsrätten åberopades inte avsaknad av ledsyn alls, utan endast praktiska svårigheter i vardagen och ekonomiska svårigheter. Det är ett tydligt exempel på att den som ansöker om en förmån, själv bör känna till ungefär vilka argument som ger rätt till en viss förmån. Den som ansöker om en förmån, kan inte förvänta sig att Försäkringskassan eller förvaltningsrätten självmant ger vägledning om vilka läkarintyg som skulle kunna lämnas in för att få rätt, även om det bör gå till så.

 

Andra exempel du kan nämna som visar att du saknar ledsyn

Mina svårigheter att hitta

  • Jag kan aldrig hitta nya butiker, nya platser eller värst av allt, jag hittar inte till toaletterna på dessa ställen.
  • Jag kan aldrig hitta en ledig plats på bussar eller andra kommunala färdmedel, utan att riskera att sätta mig i knäet på någon medresenär. Detta medför av lätt förklarliga skäl stora spänningar i kroppen, nervositet och tar mycket energi i stunden som jag behöver när jag kliver av bussen och ska försöka orientera mig på plats B.
  • Jag kan aldrig lita helt på att färdtjänsten släpper av mig på rätt ställe eller på rätt sida av gatan.
  • Jag kan inte hitta promenadvägar eller vägar utanför mitt hus.
  • Jag kan inte posta brev, eftersom jag inte kan hitta postlådorna.
  • Jag kan aldrig handla presenter till födelsedagar eller julklappar själv eller spontant.
  • Jag kan aldrig gå ut på stan och spontant stanna på ett kafé, köpa en glass eller dricka för att svalka av mig, när det är varmt eller när jag vill.
  • Jag kan aldrig ta cykeln, elsparken eller bilen för att handla småsaker som jag har råkat glömma.
  • Jag måste planera mina inköp mycket noga och är beroende av att handla när jag kan få hjälp av någon annan som är snäll att ställa upp och följa med mig. Eller ännu värre, om jag endast skulle få ledsagning enligt Socialtjänstlagen så får jag inte själv följa med till affären och är då beroende av att i detalj veta vad jag vill handla. Detta gör mina inköp extremt enahanda och innebär att jag aldrig kan förändra mig eller prova något nytt – jag kan ju aldrig veta vad som finns på hyllorna eller vilka extraerbjudanden som finns.

Mina svårigheter att orientera

  • Jag riskerar att gå in i små barn och slå omkull dem med min vita käpp, det har hänt.
  • Det har blivit svårare att röra sig ute bland andra människor eftersom fler och fler har blivit ”smartphone-blinda” och inte ser var de går när de hela tiden tittar ner i sina smarta telefoner och inte upptäcker min vita käpp. Jag har fällt några som gått rakt in i min käpp. Då har det också hänt att käppen har brutits. Eftersom den vita käppen är helt avgörande för att jag inte ska krocka med allt och alla, har jag varit mycket utlämnad i dessa situationer.
  • Om något händer på min intränade väg, om byggställningar sätts upp, om sopbilen står i vägen eller om en butik får varuleveranser som måste parkera på min väg, då är jag helt vilse.

Mina svårigheter i potentiellt farliga miljöer/situationer

  • Jag kan aldrig vara säker på att jag hör alla fordon när jag måste gå över gatan. Att tysta fordon och även tysta elsparkcyklar har blivit ett stort problem på sistone i många städer, är väl dokumenterat.
  • Jag kan aldrig vara säker på att trottoarer är fria från hinder, främst elsparkcyklar som ofta står parkerade precis hur- och var som helst. Den stora svårigheten är att sparkcyklar och liknande hinder sticker ut på så konstiga sätt; antingen ett lite hjul på marken eller ett styre som hänger fritt i luften, att detta aldrig går att hinna känna i tid med exempelvis en vit käpp. Jag har ramlat och slagit mig ett flertal gånger.
  • Jag kan inte läsa viktig information som exempelvis skyltar- eller papper med viktig säkerhetsinformation.
  • Jag kan inte läsa viktig information som ex skyltar eller papper med säkerhetsinfo.

 

Samtal med handläggare om din ansökan

Uppdaterade instruktioner om hur ansökan om merkostnadsersättning görs och hur processen går till, bör alltid hämtas från F-kassans hemsida > Merkostnadsersättning för vuxna.