Underlag föreläsning om LSS

Nedladdningsbar fil i Word:

Pass 1 & 2, LSS-ledsagning (1)

Denna kan du använda om du vill ladda ner filen och ta egna anteckningar.

Underlag för läsning från hemsidan:

PASS 1 – De tre rättigheterna/LSS-ledsagning


  • Presentation av dagens utbildning och upplägg.
  • Kort om Dennis Ivarsson, projektledare för SRF:s Rättighetsprojekt, erfarenheter av synnedsättning m.m.
  • Det är viktigt att få med allt i sin ansökan, från början.

Domarna om LSS-ledsagning, färdtjänst och merkostnadsersättning som används i materialet, finns med kommentarer på Rättighetsprojektets hemsida > bland annat i projektblogg https://www.srf.nu/det-har-gor-vi/rattighetsprojektet/projektblogg/2020/ingen-ledsyn-i-svenska-kammarratter/


INNEHÅLL

1. Gemensamt för både LSS-ledsagning, färdtjänst och merkostnadsersättning (de 3 rättigheterna)

2. KRITERIER för de 3 rättigheterna

3. LSS-ledsagning
3.1. Ledsagning enligt LSS-lagen och inte enligt SoL
3.2. Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS-lagen) vad är det?
3.3. Kriterierna för personkrets 3  – helt avgörande för att komma in i LSS-lagen, 1 § 3p
3.4. Att behöva ledsagning är inte längre samma sak som att komma in i LSS-lagens personkrets 3
3.5. Frågor att se upp med i kommunens ansökningsblanketter
3.6. Skriva ansökan själv eller använda blankett?

4. LSS-ledsagning – fördjupning
4.1. Ansökan bör ha en inledning och en fördjupning
4.2. Exempel på svårigheter du kan nämna
4.3. Varför ska man hänvisa till domar och hur gör man?
4.4. Att träffa kommunhandläggare för komplettering av din ansökan

  • Gemensamt för både LSS-ledsagning, färdtjänst och merkostnadsersättning (de 3 rättigheterna)

VIKTIGAST I DIN ANSÖKAN

  • Huvudregel – Nr 1 är att bara beskriva svårigheterna av din synnedsättning i din ansökan, inte vad du trotsallt klarar av
    • Att du kan stå, gå- och kanske också springa i sällskap med någon annan, är inget som har betydelse för någon av dessa ansökningar. Därför ska det inte diskuteras eller stå med alls.
    • Svara aldrig Ja – Om frågor från handläggare eller på blanketter inte är helt uppenbara, ska du aldrig svara ”Ja, jag klarar detta, men…”. Svaren på frågorna ska i regel börja med ”Nej, därför att …”.
    • Hygien och toalettbesök – Är frågor som kan komma upp i samband med LSS-ledsagning. Svara att ”Den här frågan har inte med min ansökan att göra, punkt. Jag har en synnedsättning, jag är inte rörelsehindrad, därför får du inte fråga mig om detta”.
  • När du beskriver vad som är svårt på grund av din synnedsättning, ska du alltid utgå från vad en seende person i samma ålder, skulle kunna klara av, och hur mycket mer energi du måste lägga på samma moment.
    • Berätta alltid om alla hjälpmedel du behöver för att klara olika vardagssituationer, t.ex. vit käpp, särskilda glasögon för att inte bli bländad m.m. och varför det trotsallt är svårt..
    • Utgå aldrig från en tillrättalagd miljö;
  • Hur skulle du klara olika situationer om en person du litar på plötsligt inte fanns där?
  • Hur hanterar du olika sorters skyltar/busstidtabeller som sticker ut i huvudhöjd där du går på gatan?
  • Kan du klara av en situation där sopbilen eller någon annan lastbil plötsligt står mitt i din intränade väg, eller om du pga. byggarbete kanske måste ta en helt annan väg?
  • KRITERIER för de 3 rättigheterna

Alla de 3 insatserna kräver en detaljerad redogörelse av din synnedsättning, LSS-ledsagning är dock svårast att få för synskadade

Att komma in i LSS-lagen kräver

  • andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder
  • som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora
  • och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen
  • och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.

Färdtjänst (7-8 §§ färdtjänstlagen)

  • Tillstånd till färdtjänst skall meddelas för dem som på grund av funktionshinder.
  • som inte endast är tillfälligt,
  • har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller att resa med allmänna kommunikationsmedel.
  • Om sökanden är under 18 år skall prövningen göras i förhållande till barn i motsvarande ålder utan funktionshinder.
  • Om den som söker tillstånd till färdtjänst behöver ledsagare under resorna, skall tillståndet gälla även ledsagaren.

Merkostnadsersättning (50 kap Socialförsäkringsbalken)

  • 50 kap. 2 § 2 st – När det gäller merkostnadsersättning ska en person anses blind om hans eller hennes synförmåga, sedan ljusbrytningsfel har rättats, är så nedsatt att han eller hon saknar ledsyn.
  • 50 kap. 2 § 3 st – När det gäller merkostnadsersättning ska en person anses gravt hörselskadad om han eller hon även med hör0apparat saknar möjlighet eller har stora svårigheter att uppfatta tal.
  • 50 kap. 4 § – Rätt till merkostnadsersättning har en försäkrad person;
    • till följd av att han eller hon före 65 års ålder har fått sin funktionsförmåga nedsatt,
    • om det kan antas att nedsättningen kommer att bestå under minst ett år.
    • blind eller gravt hörselskadad har dock alltid rätt till merkostnadsersättning, om blindheten eller den grava hörselskadan har inträtt före 65 års ålder
    • och det kan antas att denna funktionsnedsättning kommer att bestå under minst ett år.
  • LSS-ledsagning

3.1. Ledsagning enligt LSS-lagen och inte enligt SoL

  • LSS-lagen ger rätt till ”goda levnadsvillkor”. SoL (Socialtjänstlagen) garanterar endast ”skäliga levnadsvillkor”, med andra ord betydligt färre timmars ledsagning per vecka.
  • LSS-lagen ger rätt till kostnadsfri ledsagning. SoL (Socialtjänstlagen) ger kommunen frihet att bestämma om ledsagningen ska kosta eller inte (ofta kostar SoL-ledsagning mellan 200 till 400 kr per timme).
    • Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS-lagen) vad är det?
  • LSS-lagen har förr gett blinda och gravt synskadade rätt till insatsen ledsagarservice med ca 10 h per vecka, kostnadsfritt. Insatserna enligt LSS-lagen ska garantera att goda levnadsvillkor uppnås.
  • En rättighetslag, inte bara en förmån
    • Rätt att träffa handläggaren & nämnden som fattar beslut.
    • LSS är en civil rättighet därför har du som huvudregel rätt till muntlig förhandling i förvaltningsrätten.
    • LSS-mål inte vara en enkel sorts mål, därför ska alltid tre nämndemän sitta med i förvaltningsrätten, förutom juristdomaren.
  • Den som ansöker måste först komma in i LSS-lagen, i någon av LSS-lagens personkretsar. Bara den som tillhör någon av LSS-lagens personkretsar, kan få rätt till någon av LSS-lagens insatser, exempelvis ledsagarservice.
    • Kriterierna för personkrets 3  – helt avgörande för att komma in i LSS-lagen, 1 § 3p
  • [Brukar gå bra] Annat varaktigt funktionshinder som inte beror på normalt åldrande och som inte är av övergående natur.
  • Stort – Enstaka kommuner kan få för sig att den som är blind inte har ett stort funktionshinder. Det är fel och det brukar rättas till i domstol.
  • Hela knäckfrågan – kommunerna motiverar ofta avslag med att den som ansöker inte har; ”betydande svårigheter i din dagliga livsföring och därmed ett omfattande behov av stöd eller service” till följd av sin synnedsättning.
    • Att behöva ledsagning är inte längre samma sak som att komma in i LSS-lagens personkrets 3

Förr gjordes en enhetlig bedömning som kunde se ut såhär.

Ur Göteborgs kammarrätts dom i mål nr 556-2001, meddelad den 29 oktober 2001, Göteborgs kammarrätt.

Av handlingarna i målet framgår bl.a. följande. Han lever tillsammans med sin hustru, som är gravt synskadad. Han klarar den personliga omvårdnaden och lever ett förhållandevis väl fungerande liv i sin bostad och på arbetsplatsen tack vare olika hjälpmedel och personellt stöd. Han har däremot svårigheter i ovana och icke anpassade miljöer samt vid oförutsedda händelser och situationer. Han har ansökt om ledsagarservice för att kunna gå på konserter, göra inköp och delta i övriga fritidsaktiviteter i nya och ovana miljöer. Socialnämnden har bedömt att han till följd av sitt funktionshinder behöver hjälpmedel och andra stödinsatser för att klara sitt vardagliga liv och att han är berättigad till ledsagarservice enligt socialtjänstlagen för fritidsaktiviteter i ovana miljöer.

Utredningen i målet visar att han är i behov av hjälpmedel såväl i hemmet som på arbetet för att klara vissa vardagsrutiner som t.ex. mathållning, förflyttning utomhus och sysselsättning. Detta behov föreligger dagligen och i olika situationer och miljöer. Han har således ett återkommande behov av särskilt stöd för att klara sådant som andra kan klara på egen hand. Han uppfyller således samtliga de krav som uppställs i 1 § 3. LSS. Mot bakgrund härav finner kammarrätten att han tillhör den personkrets som omfattas av LSS. Han skall därför beviljas ledsagarservice med stöd av 9 § 3. nämnda lag. Det ankommer emellertid på socialnämnden att närmare bestämma omfattningen och utformningen av denna insats.

Så görs tyvärr inte bedömningen idag, därför måste ansökan om LSS-ledsagning fokusera på kriterierna för personkrets 3. Varför du behöver ledsagning, dvs. för att komma ut och kunna förflytta sig, delta i aktiviteter m.m. blir bara en mindre del av ansökan.

    • Frågor att se upp med i kommunens ansökningsblanketter
  • Stockholms stad
    • På blanketten finns ingen information om kriterierna för LSS-lagens personkrets 3 eller vad som krävs för att komma in i den (se vidare pass 2 med fördjupning om kriterierna).
    • ”3. Vad behöver du stöd med? Beskriv vad du behöver stöd med. Ange gärna hur mycket eller ofta du behöver stöd.”
    • ”Vilken insats behöver du?” Här finns kryssrutor för de olika insatserna.
    • ”Annan viktig information (t.ex. om du behöver tolk)”
  • Malmö stad
    • Viss information finns på blanketten om personkretsarna.
    • 4. [här finns kryssrutor för de olika insatsen i LSS-lagen, bl.a. ledsagning och en kort beskrivning] – ”Ledsagarservice ska underlätta för dig att komma ut från bostaden och att delta i samhällslivet genom att en person följer med dig på önskad aktivitet.”
    • ”5. Varför ansöker du om stöd och hjälp? Beskriv din funktionsnedsättning samt ditt behov av hjälp och stöd.”
  • Umeå – e-tjänst
    • ”Beskriv funktionsnedsättningen.”
    • ”Beskriv den aktuella situationen.”
    • ”Krav på minst tre olika kontaktpersoner.”
    • Skriva ansökan själv eller använda blankett?

Valet är ditt!

  • Det finns inga krav på att använda kommunens blanketter.
  • Blanketterna kan ses som en sammanfattning över det absolut nödvändigaste innehållet i din ansökan; namn och andra personuppgifter, samt att du godkänner att information om dig inhämtas från olika register.
  • Risken med att ansöka på en kortfattad blankett, som sedan ofta måste följas upp med ett möte hos handläggaren, är att handläggaren sammanfattar vad du säger på ett sätt som inte är mest gynnsamt för dig.

PASS 2

  • LSS-ledsagning – Fördjupning
    • Ansökan bör ha en inledning och en fördjupning

1 Inledning (mindre del av ansökan)

De första kriterierna i personkrets 3, dvs. att ditt funktionshinder ska vara stort, varaktigt, ej av övergående natur och inte bero på normalt åldrande, avslås sällan av kommunerna. De framgår ofta uppenbart av dina läkarintyg och andra intyg, därför är det bra att skriva en kort bakgrund om dig själv i början av din ansökan, utifrån dessa kriterier.

  • Ett (eller flera tillsammans) funktionshinder är stort om;
    • Det har sådan karaktär att det starkt påverkar flera viktiga livsområden samtidigt, till exempel boende och fritid eller habilitering/rehabilitering.
    • Om en person dagligen är beroende av hjälpmedel eller har återkommande behov av en annan persons hjälp för att klara den dagliga livsföringen i boendet, i utbildningen, på arbete, på fritiden, för att förflytta sig. for att meddela sig med andra eller för att ta emot information.

Det finns ingen dom från kammarrätt eller Högsta förvaltningsdomstolen där blindhet inte i och för sig har ansetts utgöra ett stort funktionshinder, även om personen inte har ansetts uppfylla de sista rekvisiten för LSS-lagens personkrets 3. I LSS-lagens förarbeten uttalas uttryckligen att exempel på personer med stora funktionshinder är personer med grava syn- eller hörselskador (se prop. 1992/93:158 s. 55).

2 (huvuddelen av ansökan) –

”Betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service”.

Din ansökan bör innehålla detaljerade beskrivningar av följande vardagssituationer

  • Betydande svårigheter i den dagliga livsföringen:
    • Mathållning,
    • Kommunikation (t.ex. direkt samtal med andra och telefonering),
    • Förflyttning inomhus eller utomhus,
    • Behov av hjälpmedel för att klara vardagsrutiner som andra klarar.
    • Sysselsättning och nödvändig träning eller behandling.
    • Att kunna göra sig förstådd eller förstå sin ekonomi.
    • Svårigheter att röra sig utomhus eller i okända miljöer (se kammarrättspraxis
    • Isolering från samhällets kulturaktiviteter, närmare bestämt från alla delar av samhället utöver arbete och det som är helt nödvändigt för att kunna ha en egen ekonomi och överleva (se kammarrättspraxis).
  • Omfattande behov av stöd eller service
    • Att i allmänhet ha ett återkommande behov av särskilt stöd för att klara funktioner som andra kan klara på egen hand.
    • Med återkommande stöd menas att stödbehovet vanligen finns dagligen och i olika situationer och miljöer.
    • Behov av stöd bör uppfattas i vid bemärkelse och avse stöd av olika karaktär.

Det skadar inte heller att skriva en egen sammanfattning av dig själv, utifrån medicinska, sociala och psykologiska faktorer. Särskilt information som rör det medicinska och psykologiska bör finnas i dina läkarintyg, men det är ditt perspektiv som är viktigt och då är det bra att sammanfatta och själv komplettera läkarintygen. Den sociala delen av ditt liv är viktig och om läkare/synpedagog/kurator eller psykolog inte har skrivit tillräckligt i dina intyg om detta, är det viktigt att du själv beskriver de sociala svårigheter du möter på grund av din synskada.

Kriterierna ovan är hämtade från LSS-lagens förarbeten (se prop. 1992/93:159 s. 56, praxis och litteratur; ex. Englund & Lindblom, LSS-boken (2018) s. 61.

    • Exempel på svårigheter du kan nämna

Mina svårigheter att kommunicera

  • Jag kan inte använda dator eller mobiltelefon utan att aktivera eller installera extra program för att förstora minst 8 x eller för skärmläsning, dvs. för att få allt som plötsligt dyker upp på skärmen uppläst. Även med om jag kan använda talsyntes så är det ofta stora delar av kommunikationen som inte är tillgänglig beroende på att det som för en seende ser ut som text – i själva verket är en bild, och då kan talsyntesen inte läsa upp denna text. Exempel på vanligt förekommande dokument som ingen talsyntes klarar är vanliga inskannade PDF-filer, vilket beror på att de endast behandlas som bilder.
  • Jag kan inte se på ett vanligt datortangentbord, även om bokstäver i största möjliga stil klistras på tangenterna.
  • Jag kan inte läsa text på datorskärm eller på papper med förstoringskamera utan att fort få väldigt ont i huvudet och ögonen. Detta gör att jag blir psykiskt och rent fysiskt trött och behöver lång tid för återhämtning.
  • Jag kan inte använda bank-ID utan att be någon annan om hjälp med att ange min kod.
  • Jag kan inte använda någon e-legitimation alls.
  • Jag måste ha hjälp med att betala räkningar och att läsa post som kommer i brevlådan..
  • Jag kan inte använda ett tangentbord.
  • Jag har inte lärt mig hur man använder talsyntes-programmet VoiceOver i iPhone. Jag har hört att det finns en mängd appar som underlättar livet för den som inte ser – men detta förutsätter att jag både har råd att köpa en iPhone och att jag får en rehabilitering och utbildning på dessa appar och iPhonen så att jag kan hantera och ha nytta av dem.
  • Jag kan aldrig ta kontakt med personal i butiker, på apotek eller andra typer av mottagningar för att få hjälp eller hitta rätt.
  • Jag kan inte använda teckenspråk eller annat kroppsspråk, visa en bild eller på något annat sätt visa vad jag menar, om jag möter en person som inte kan tillräckligt bra svenska. Detta är ett välkänt problem i exempelvis färdtjänsten, när synskadade inte kan få chaufförer som ofta pratar dålig svenska, att förstå vilken plats som är rätt för avlämning.
  • Jag kan aldrig använda papper och penna för att snabbt krafsa ner saker jag hör, instruktioner eller kontaktuppgifter m.m.

Mina svårigheter att interagera och bli förstådd

  • Jag kan inte alls ta ögonkontakt.
  • Jag kan inte uppfatta på vilket sätt personer tittar på mig, det vill säga om andra personer bemöter mig positivt eller negativt, på ett uppmuntrande sätt, om de helst av allt vill att jag ska vara tyst och lyssna, eller om de vill att jag ska gå därifrån.
  • Jag kan inte, som en seende, läsa eller och förstå kroppsspråk. Därför har jag själv svårt att, med mitt eget kroppsspråk, göra mig förstådd, vilket lätt leder till missförstånd som kan vara svåra att reda ut.
  • Jag kan inte alls känna igen personer visuellt. Det har många gånger lett till att jag har missat viktiga kontakter, men även till missuppfattningen att jag är otrevlig och en person som vill undvika kontakt. Detta bidrar starkt till isolering.

Mina svårigheter i sociala sammanhang

  • Jag kan aldrig hitta den som jag egentligen skulle vilja prata med.
  • Jag har väldigt svårt att förhålla mig till och delta i gruppsamtal med fler än två andra personer. Att jag inte kan följa den sociala dynamiken om vem som riktar sig mest till vem, när det upplevs som OK av gruppen att avbryta eller ta ordet, gör att jag fort hamnar utanför. Detta har starkt bidragit till min isolering och att jag har svårt att lära känna nya människor.
  • Det uppstår alltid sociala svårigheter och blir obekvämt när nya personer kommer fram och ska hälsa och inte vet att jag ser dåligt. Det beror på att jag inte alltid kan sitta med min vita käpp i knäet som en tydlig markör för att visa att andra personer måste vara extra tydliga gentemot mig.
  • Jag kan aldrig vara säker på att mina kläder är helt hela och rena. Detta skapar stor oro och stress, eftersom jag inte vill att andra ser ner på mig på ett överseende sätt på grund av min synnedsättning. Att uppträda korrekt, att kunna föra sig och att vara representabel, är A och O; för att vara anställningsbar och för att knyta nya sociala kontakter m.m.
  • Jag kan aldrig vara säker på att toaletter utanför hemmet är tillräckligt rena, exempelvis kan jag aldrig veta om toalettpapper från golvet sitter kvar under skorna efter ett toalettbesök. Liksom förra punkten är detta exempel på något som känns pinsamt för mig, men även förnedrande. Att aldrig kunna vara säker på hur det ser ut på främmande toaletter kan av många naturliga skäl kännas obehagligt på andra sätt utöver detta exempel.

Mina svårigheter att hitta

  • Jag kan aldrig hitta nya butiker, nya platser eller värst av allt, jag hittar inte till toaletterna på dessa ställen.
  • Jag kan aldrig hitta en ledig plats på bussar eller andra kommunala färdmedel, utan att riskera att sätta mig i knäet på någon medresenär. Detta medför av lätt förklarliga skäl stora spänningar i kroppen, nervositet och tar mycket energi i stunden som jag behöver när jag kliver av bussen och ska försöka orientera mig på plats B.
  • Jag kan aldrig lita helt på att färdtjänsten släpper av mig på rätt ställe eller på rätt sida av gatan.
  • Jag kan inte hitta promenadvägar eller vägar utanför mitt hus.
  • Jag kan inte posta brev, eftersom jag inte kan hitta postlådorna.
  • Jag kan aldrig handla presenter till födelsedagar eller julklappar själv eller spontant.
  • Jag kan aldrig gå ut på stan och spontant stanna på ett kafé, köpa en glass eller dricka för att svalka av mig, när det är varmt eller när jag vill.
  • Jag kan aldrig ta cykeln, elsparken eller bilen för att handla småsaker som jag har råkat glömma.
  • Jag måste planera mina inköp mycket noga och är beroende av att handla när jag kan få hjälp av någon annan som är snäll att ställa upp och följa med mig. Eller ännu värre, om jag endast skulle få ledsagning enligt Socialtjänstlagen så får jag inte själv följa med till affären och är då beroende av att i detalj veta vad jag vill handla. Detta gör mina inköp extremt enahanda och innebär att jag aldrig kan förändra mig eller prova något nytt – jag kan ju aldrig veta vad som finns på hyllorna eller vilka extraerbjudanden som finns.

Mina svårigheter att orientera

  • Jag riskerar att gå in i små barn och slå omkull dem med min vita käpp, det har hänt.
  • Det har blivit svårare att röra sig ute bland andra människor eftersom fler och fler har blivit ”smartphone-blinda” och inte ser var de går när de hela tiden tittar ner i sina smarta telefoner och inte upptäcker min vita käpp. Jag har fällt några som gått rakt in i min käpp. Då har det också hänt att käppen har brutits. Eftersom den vita käppen är helt avgörande för att jag inte ska krocka med allt och alla, har jag varit mycket utlämnad i dessa situationer.
  • Om något händer på min intränade väg, om byggställningar sätts upp, om sopbilen står i vägen eller om en butik får varuleveranser som måste parkera på min väg, då är jag helt vilse.
  • Jag kan aldrig använda nummerlappar i butiker, på apotek eller andra mottagningar. Jag hittar inte automaten med nummerlapparna, jag kan inte läsa lapparna och det ropas aldrig ut vilket nummer som är på tur.

Mina svårigheter att ta del av samhället

  • Jag kan aldrig gå på någon mässa eller uppleva något annat kulturellt som inte är helt baserat på ljud eller talat språk.
  • Jag har svårt att följa overhead-presentationer eller andra presentationer som bygger på bilder. Att ”en bild säger mer än tusen ord” gäller inte för mig.
  • Mer och mer i samhället blir digitaliserat och ställer stora krav på förmågan att hantera en dator eller en smart telefon. Tidtabeller, sjukvårdsupplysningen 1177, min sjukjournal på nätet, skattedeklarationen, bokning av tåg/flyg/taxi-biljetter, sportevenemang, teatrar, bio, restauranger, osv. Mer och mer av myndighetskontakter förväntas skötas digitalt i framtiden vilket gör mig än mer socialt isolerad om jag inte får en rehabilitering värd namnet på detta område. Idag finns det inte någon utbildning för synpedagoger i Sverige och köerna är i många fall minst några månader. På den tiden hinner seende boka väldigt många tågbiljetter eller annat kul som de har möjlighet att göra om de vill.
  • Jag kan aldrig ta del av reklam eller andra sorters erbjudanden eftersom sådant brukar vara grafiskt formgett för att vara snyggt och tilltalande. Det finns inga hjälpmedel som kan göra designad text på bilder tillgänglig.
  • Jag är av naturliga skäl inte någon stor konsument av TV-program eftersom utbudet av syntolkade program och framförallt filmer är mycket begränsat. Detta medför också utanförskap eftersom jag aldrig kan vara med och diskutera de senaste.

Mina svårigheter i potentiellt farliga miljöer/situationer

  • Jag kan aldrig vara säker på att jag hör alla fordon när jag måste gå över gatan. Att tysta fordon och även tysta elsparkcyklar har blivit ett stort problem på sistone i många städer, är väl dokumenterat.
  • Jag kan aldrig vara säker på att trottoarer är fria från hinder, främst elsparkcyklar som ofta står parkerade precis hur- och var som helst. Den stora svårigheten är att sparkcyklar och liknande hinder sticker ut på så konstiga sätt; antingen ett lite hjul på marken eller ett styre som hänger fritt i luften, att detta aldrig går att hinna känna i tid med exempelvis en vit käpp. Jag har ramlat och slagit mig ett flertal gånger.
  • Jag kan inte läsa viktig information som exempelvis skyltar- eller papper med viktig säkerhetsinformation.
  • Jag kan därför aldrig veta var nödutgångar finns.
  • Jag kan inte läsa viktig information som ex skyltar eller papper med säkerhetsinfo.

Mina svårigheter att upprätthålla god hälsa

  • Jag kan inte röra mig självständigt inne på ett gym eller annan träningsanläggning. Personalen anser bland annat att jag är en säkerhetsrisk.
  • På grund av alla hittills nämnda svårigheter och hinder, kan jag inte ta snabba promenader så att jag får upp pulsen och blir svettig, som läkare rekommenderar för att jag ska bibehålla min hälsa.
  • Jag kan endast röra mig mycket långsamt och försiktigt i offentlig miljö. Jag riskerar att snubbla på cyklar, elsparkcyklar, gatupratare, kafébord och stolar, små barn, ”smartphone-blinda” och andra objekt som flyttar på sig från gång till gång.
  • Med endast den vita käppen som orientering, rör jag mig långsamt och försiktigt eftersom min kropp vet om att det gör ont att ramla och slå sig och det blir dyrt att ersätta förstörda kläder.
    • Varför ska man hänvisa till domar och hur gör man?

Tidigare domar från kammarrätter där blinda och gravt synskadade har ansetts ingå i LSS-lagens personkrets 3 och fått rätt till LSS-ledsagning, visar att du också har rätt till LSS-ledsagning.

Din handläggare känner antagligen inte till domarna som redovisas i sammanfattningen nedan, därför kan det också vara bra att hämta domarna från Rättighetsprojektets hemsida och skicka in dem tillsammans med din ansökan.

Den här sammanfattningen visar vad som ska ingå i bedömningen av personkrets 3 när den som ansöker om LSS-ledsagning har en synskada. Domarna från kammarrätter som anges, finns att hämta på Rättighetsprojektets hemsida (se inledning med länk).

  • Svårigheter att röra sig utomhus eller i okända miljöer ska beaktas i stor utsträckning vid bedömningen av personkretstillhörighet för blinda och gravt synskadade. Se särskilt domen från Jönköpings kammarrätt i mål nr 2333-10 (2010), domen från Göteborgs kammarrätt i mål nr 7272-09, domen från Göteborgs kammarrätt i mål nr 5510-06 (2007) och domen från Göteborgs kammarrätt i mål nr 556-2001.
  • Samma domar visar också att svårigheter med vardagssysslor i hemmet, jämfört med vad en seende person skulle kunna klara av ska beaktas i stor utsträckning vid bedömningen av personkretstillhörighet för blinda och gravt synskadade.
  • Isolering från samhällets kulturaktiviteter, närmare bestämt från alla delar av samhället utöver arbete och det som är helt nödvändigt för att kunna ha en egen ekonomi och överleva, ska beaktas i stor utsträckning vid bedömningen av personkretstillhörighet för blinda och gravt synskadade. Se särskilt domen från Göteborgs kammarrätt i mål nr 1758-14 (2015) och domen från Göteborgs kammarrätt i mål nr 556-2001 (2001).
  • Samma domar visar också att beroende av flertalet hjälpmedel i vardagen för att över huvud taget kunna utföra olika sysslor, ska beaktas i stor utsträckning vid bedömningen av personkretstillhörighet för blinda och gravt synskadade.
    • Att träffa kommunhandläggare för komplettering av din ansökan
  • Bjud aldrig hem kommunhandläggaren, du är som mest självständig hemma och det är inte det som ska visas i din ansökan.
  • Gå aldrig med på hembesök, det finns ingenting som säger att handläggaren/utredaren måste komma hem till dig.
  • Var inte duktig när du kommer till handläggarens kontor, säg till att du vill bli mött vid närmaste t-banestation eller busshållplats. När handläggaren ledsagar dig, visa osäkerhet och gå gärna lite försiktigt.