Underlag föreläsning om att söka färdtjänst

Utbildningsmaterial i Word

Här hittar du utbildningsmaterialet som Wordfil, ifall du vill göra egna anteckningar:
Pass 3_Färdtjänst

Utbildningsmaterial pass 3 Färdtjänst

PASS 3 – Färdtjänst

Domarna om LSS-ledsagning, färdtjänst och merkostnadsersättning som används i materialet, finns med kommentarer på Rättighetsprojektets hemsida > bland annat i projektblogg https://www.srf.nu/det-har-gor-vi/rattighetsprojektet/projektblogg/2020/ingen-ledsyn-i-svenska-kammarratter/

INNEHÅLL

1. Gemensamt för både LSS-ledsagning, färdtjänst och merkostnadsersättning (de 3 rättigheterna)

2. KRITERIER för färdtjänst

3. Frågor att se upp med i kommunens ansökningsblanketter

4. Skriva ansökan själv eller använda blankett?

5. Domar om färdtjänst

6. Exempel på svårigheter du kan nämna

7. Att träffa kommunhandläggare för komplettering av din ansökan

  • Gemensamt för både LSS-ledsagning, färdtjänst och merkostnadsersättning (de 3 rättigheterna)

VIKTIGAST I DIN ANSÖKAN

  • Huvudregel – Nr 1 är att bara beskriva svårigheterna av din synnedsättning i din ansökan, inte vad du trotsallt klarar av
    • Att du kan stå, gå – och kanske också springa i sällskap med någon annan, är inget som har betydelse för någon av dessa ansökningar. Därför ska det inte diskuteras eller stå med alls.
    • Svara aldrig Ja – Om frågor från handläggare eller på blanketter inte är helt uppenbara, ska du aldrig svara ”Ja, jag klarar detta, men…”. Svaren på frågorna ska i regel börja med ”Nej, därför att …”.
  • När du beskriver vad som är svårt på grund av din synnedsättning, ska du alltid utgå från vad en seende person i samma ålder, skulle kunna klara av, och hur mycket mer energi du måste lägga på samma moment.
    • Berätta alltid om alla hjälpmedel du behöver för att klara olika vardagssituationer, t.ex. vit käpp, särskilda glasögon för att inte bli bländad m.m. och varför det trots allt är svårt..
    • Utgå aldrig från en tillrättalagd miljö;
  • Hur skulle du klara olika situationer om en person du litar på plötsligt inte fanns där?
  • Hur hanterar du olika sorters skyltar/busstidtabeller som sticker ut i huvudhöjd där du går på gatan?
  • Kan du klara av en situation där sopbilen eller någon annan lastbil plötsligt står mitt i din intränade väg, eller om du pga. byggarbete kanske måste ta en helt annan väg?

KRITERIER för färdtjänst

LSS-ledsagning, färdtjänst och merkostnadsersättning kräver en detaljerad redogörelse av din synnedsättning – för tillstånd till färdtjänst ska du beskriva att du har ”väsentliga” svårigheter

7 – 8 §§ i lag (1997:736) om färdtjänst

  • Tillstånd till färdtjänst skall10meddelas för dem som på grund av funktionshinder,
  • som inte endast är tillfälligt,
  • har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand,
  • eller att resa med allmänna kommunikationsmedel,
  • Om sökanden är under 18 år skall prövningen göras i förhållande till barn i motsvarande ålder utan funktionshinder.
  • Om den som söker tillstånd till färdtjänst behöver ledsagare under resorna, skall tillståndet gälla även ledsagaren.
  • Frågor att se upp med i kommunens ansökningsblanketter

Göteborg

  • Anledning till ansökan – Beskriv orsaken till att du ansöker om färdtjänst.
  • Hur tar du dig fram idag? (Du kan fylla i flera alternativ.)
  • Ungefär hur långt kan du gå innan du måste vila? (Antal meter)
  • Kan du gå i trappor?
  • Använder du något hjälpmedel för att ta dig fram?
  • Om du svarar ja, ange vilket eller vilka hjälpmedel.
  • Fyll i det som stämmer för dig
    • Jag kan själv ta mig till fordonet.
    • Jag kan ta mig till fordonet med förarens hjälp.
    • Jag behöver mer hjälp under själva resan än föraren kan ge mig och ansöker därför om ledsagare.
    • Om du ansöker om ledsagare. Vad är det för ytterligare hjälp du behöver?

Stockholm – ”5 Närmiljön”

  • Kan du ta dig från bostaden till gatan utan hjälp av annan person? Om nej, varför inte? 
  • Finns det något i din närmiljö som försvårar resandet med allmän kollektivtrafik? Nej, Backar, Trappor, Annat?
  • Skriva ansökan själv eller använda blankett?

Just färdtjänst används av betydligt fler jämfört med LSS-ledsagning, därför är processen mer standardiserad och handläggarna vill gärna ha en blankett ifylld. Du kan skriva din ansökan utförligt själv och sedan få hjälp av handläggaren att fylla i en blankett med kryssrutor vid ett fysiskt möte.

Det är alltid bra att skriva en bakgrund om dig själv och beskriva svårigheterna pga. din synnedsättning utförligt själv och skicka in först, även om du behöver hjälp av handläggaren med att kryssa i blanketten. Risken är annars att du glömmer att säga viktiga saker när du sitter i möte med handläggaren.

Du kan exempelvis skriva ett mail eller ringa och säga att du vill ansöka om färdtjänst. Handläggaren brukar vilja ha läkarintyg innan möte bokas, men handläggaren brukar kunna fylla i blanketten tillsammans med dig på mötet.

Om du har skickat in en detaljerat beskrivning av dina svårigheter att röra dig utomhus och åka kollektivt innan, ska handläggaren sätta ihop blanketten och din beskrivning till en hel ansökan, båda ska ingå. Ibland krävs en nytagen bild på dig som ska användas på färdtjänstkortet.

Domar om färdtjänst

Färdtjänsten är den rättighet som en privatperson har störst chans att påverka själv, jämfört med LSS-ledsagning och merkostnadsersättning. Det finns domar både för och emot, vilket visar att en bra ansökan kan ha stor betydelse, och ge betydligt större chans till framgång, jämfört med exempelvis LSS-ledsagning, som är väldigt svårt att få.

Tre saker du bör undvika utifrån domarna nedan;

  • Blanda inte begreppen grav synskada/synnedsättning och ledsyn.
  • Var noga med att läkarintygen inte är otydliga eller lämnar öppet för tolkningar, skaffa i så fall nya. Alla intyg som går att få tag i ska vara med från början – även om det går att komplettera en ansökan, finns alltid en risk att domstolen inte vill ta in nya intyg.
  • Beskriv dina väsentliga svårigheter så utförligt som du kan, använd gärna exemplen från listan längre ner. Om du skriver långt och detaljerat, minskar chansen att domstolen skriver korta motiveringar till avslag. Undvik korta och luddiga formuleringar i stil med att ”trampa rätt” såsom jag beskriver i en av mina kommentarer nedan.

Mina kommentarer till följande tre domar visar bland annat hur viktigt det är att du är tydlig i beskrivningen av din synskada (se länk överst i dokumentet till samtliga domar på Rättighetsprojektets hemsida).

Dom nr 1, 2019-11-18 – Kommentar
Här beviljade kammarrätten färdtjänst, trots att nya intyg inkom först till prövningen i kammarrätten. Att det går att komplettera en ansökan på detta sätt och att nästa domstol ska beakta även nya intyg och uppgifter, är en viktigt förvaltningsrättslig princip som gäller även i mål om exempelvis LSS-ledsagning. Av förvaltningsrättens dom framgår att ögonläkaren tydligen har skrivit ett intyg där det står att X har en grav synnedsättning, men att han har ledsyn. Att skriva så är väldigt olyckligt och det är en felaktig användning av begreppen – grav synnedsättning är i princip samma sak som att sakna ledsyn. Begreppen bör med andra ord användas för att beskriva ungefär samma art och grad av synskada.

Dom nr 12, 2018-05-29 – Kommentar
Här avslog kammarrätten ansökan om färdtjänst, utan att nämna att den sökande saknar ledsyn, vilket förvaltningsrätten nämnde i sin dom som skäl för att bifalla ansökan om färdtjänst. Kammarrätten har dock i detta fall varit föredömligt tydlig med att det är beviskravet ”sannolikt” som gäller, något som annars brukar vara högst oklart i mål om bland annat färdtjänst och LSS-ledsagning.

Kammarrättens motivering till avslag är mycket kort och det är anmärkningsvärt att varken den sökandes ljuskänslighet eller oförmåga att orientera sig har nämnts. Kammarrättens domskäl innehåller inte heller något ställningstagande till om den sökande kan resa på ett säkert sätt i kollektivtrafiken. Domen utelämnar med andra ord så stora delar av utredningen, att kravet på motiveringsskyldighet enligt förvaltningslagen och förvaltningsprocesslagen inte kan anses uppfyllda.

Dom nr 20, 2017-03-07  – Kommentar

För omväxlings skull var det förvaltningsrättens som avslog och kammarrätten som biföll ansökan om färdtjänst. X har i och för sig fler svårigheter utöver synnedsättningen, det är antagligen därför som kammarrätten inte har gått in i detalj på synnedsättningen, dock tycker jag att följande formuleringar är olyckliga i sin korthet. X anses exempelvis ha en grav synnedsättning men i och för sig ledsyn. Det får i allmänhet antas att den som är gravt synskadad också saknar ledsyn. Om det inte är så bör detta motiveras utförligt, eftersom begreppen är lätta att förväxla. Vidare det alldeles för generellt att skriva som kammarrätten; att X på grund av sin synnedsättning har svårt att ”hitta och trampa rätt”.

Exempel på svårigheter du kan nämna

Mina svårigheter att hitta

  • Jag kan aldrig hitta nya butiker, nya platser eller värst av allt, jag hittar inte till toaletterna på dessa ställen.
  • Jag kan aldrig hitta en ledig plats på bussar eller andra kommunala färdmedel, utan att riskera att sätta mig i knäet på någon medresenär. Detta medför av lätt förklarliga skäl stora spänningar i kroppen, nervositet och tar mycket energi i stunden som jag behöver när jag kliver av bussen och ska försöka orientera mig på plats B.
  • Jag kan aldrig lita helt på att färdtjänsten släpper av mig på rätt ställe eller på rätt sida av gatan.
  • Jag kan inte hitta promenadvägar eller vägar utanför mitt hus.
  • Jag kan inte posta brev, eftersom jag inte kan hitta postlådorna.
  • Jag kan aldrig handla presenter till födelsedagar eller julklappar själv eller spontant.
  • Jag kan aldrig gå ut på stan och spontant stanna på ett kafé, köpa en glass eller dricka för att svalka av mig, när det är varmt eller när jag vill.
  • Jag kan aldrig ta cykeln, elsparken eller bilen för att handla småsaker som jag har råkat glömma.
  • Jag måste planera mina inköp mycket noga och är beroende av att handla när jag kan få hjälp av någon annan som är snäll att ställa upp och följa med mig. Eller ännu värre, om jag endast skulle få ledsagning enligt Socialtjänstlagen så får jag inte själv följa med till affären och är då beroende av att i detalj veta vad jag vill handla. Detta gör mina inköp extremt enahanda och innebär att jag aldrig kan förändra mig eller prova något nytt – jag kan ju aldrig veta vad som finns på hyllorna eller vilka extraerbjudanden som finns.

Mina svårigheter att orientera

  • Jag riskerar att gå in i små barn och slå omkull dem med min vita käpp, det har hänt.
  • Det har blivit svårare att röra sig ute bland andra människor eftersom fler och fler har blivit ”smartphone-blinda” och inte ser var de går när de hela tiden tittar ner i sina smarta telefoner och inte upptäcker min vita käpp. Jag har fällt några som gått rakt in i min käpp. Då har det också hänt att käppen har brutits. Eftersom den vita käppen är helt avgörande för att jag inte ska krocka med allt och alla, har jag varit mycket utlämnad i dessa situationer.
  • Om något händer på min intränade väg, om byggställningar sätts upp, om sopbilen står i vägen eller om en butik får varuleveranser som måste parkera på min väg, då är jag helt vilse.

Mina svårigheter i potentiellt farliga miljöer/situationer

  • Jag kan aldrig vara säker på att jag hör alla fordon när jag måste gå över gatan. Att tysta fordon och även tysta elsparkcyklar har blivit ett stort problem på sistone i många städer, är väl dokumenterat.
  • Jag kan aldrig vara säker på att trottoarer är fria från hinder, främst elsparkcyklar som ofta står parkerade precis hur- och var som helst. Den stora svårigheten är att sparkcyklar och liknande hinder sticker ut på så konstiga sätt; antingen ett lite hjul på marken eller ett styre som hänger fritt i luften, att detta aldrig går att hinna känna i tid med exempelvis en vit käpp. Jag har ramlat och slagit mig ett flertal gånger.
  • Jag kan inte läsa viktig information som exempelvis skyltar- eller papper med viktig säkerhetsinformation.
  • Jag kan inte läsa viktig information som ex skyltar eller papper med säkerhetsinfo.

Att träffa kommunhandläggare för komplettering av din ansökan

  • Bjud aldrig hem kommunhandläggaren, du är som mest självständig hemma och det är inte det som ska visas i din ansökan.
  • Gå aldrig med på hembesök, det finns ingenting som säger att handläggaren/utredaren måste komma hem till dig.
  • Var inte duktig när du kommer till handläggarens kontor, säg till att du vill bli mött vid närmaste t-banestation eller busshållplats. När handläggaren ledsagar dig, visa osäkerhet och gå gärna lite försiktigt.