Varför är syntolkning viktigt?

Intervju i samband med Internationella syntolkningsdagen 12/3 2021

Den 12 mars är det Internationella Syntolkningsdagen. Hösten 2019 var US-medlemmarna Leia Wiktorsson från Nässjö och Juslina Babana från Jönköping, till UR (Utbildningsradion – som även producerar tv-program) i Stockholm. De skulle vara referenspersoner för några av UR:s syntolkningar av tv-program för barn och ungdomar. Leia var 12 år då och Juslina var 14. Det har gått ett och ett halvt år när vi ringer upp dem och frågar hur de upplevde att få en chans att tycka till.

Justina Babana och Leia Wiktorsson

På bilden till vänster står Juslina Babana i en dörröppning, hon ler mot kameran. Hon har halvlångt mörkt hår med lugg, en blommig klänning och en vit kofta på sig. På bilden till höger står Leia Wiktorsson utomhus. Hon har håret uppsatt och mörka glasögon på sig. Hon har en svart t-shirt och en grå kofta på sig och ett halsband med ett runt hänge en bit ner.


Hur var det att komma till UR?

Leia: ”Häftigt, jag tänkte: Tänk om jag träffar en kändis! Det var kul och bra.”
Juslina: ”Det var coolt att få komma dit, jag hade inte varit där tidigare.”
Leia: ”Ljudet var väldigt annorlunda där – mycket mer pampigt. Det gjorde det lättare att lyssna.”

Vad fick ni göra där?

Juslina: ”Vi fick träffa flera av dem som sköter syntolkning. En av dem var syntolk, den andra ansvarig för produktion.”
Leia: ”Vi fick kolla på en del program och lyssna på den inspelade syntolkning de gjort och fick ge synpunkter på manuset.”

Leia och Juslina berättar att de upplevde att det var bra syntolkning, den kändes bra och det var inte lamt. De är överens om att det inte ska vara för mycket och inte för lite som tolkas. Framför allt behövs inte så petiga detaljer, det är inget som är nödvändigt. Smådetaljer om hur miljön ser ut kan man strunta i, det som händer som påverkar handlingen är mer viktigt.

De program de jobbade med var bl a Arkeologens dotter och Livet i Mattelandet. Båda har sänts på TV efter att de var där. De som de träffade på UR upplevde att det var bra för dem att få åsikter, så de kan bli bättre. De ville också att de skulle komma tillbaka, men pandemin kom emellan.

Varför är syntolkning viktigt?

Leia: ”Det är viktigt för att man måste få samma förutsättningar som alla andra. Om någon skrattar vill man gärna få skratta med. Jag har en gång varit med US och fått syntolkning live vid en bussresa. Det var annorlunda, då gick det att ställa frågor.”
Juslina: ”Man får en större bild av hur saker ser ut när man får det beskrivet och syntolkat för sig. Jag får en bild i huvudet och kan föreställa mig hur det ser ut inne i mitt huvud.”

Använder du syntolkning själv?

Båda använder syntolkning på TV:n ibland, men ibland är den dålig och ibland kan det vara så att syntolken verkar ointresserad. Oftast syntolkar deras familjer för dem.

Juslina: ”Jag använder inte syntolkning så ofta –  jag får oftast tolkning av min syster. Den dagen jag bor själv kommer jag garanterat att använda det mycket mer.”
Leia: ”Just nu syntolkar familjen åt mig.”

Både Leia och Juslina skulle gärna hjälpa UR fler gånger. De har gjort en insats för att se till att syntokningen för barn och unga är så bra som möjligt. Även om man är ung kan man göra skillnad!

 


Faktaruta

Syntolkning är när en seende person tolkar vad som händer i verkliga livet, på bild eller på scen för den som har nedsatt syn. Det används t ex när du ser på TV eller film, går på konsert eller teater, är på en utflykt eller går genom en ny stad och behöver förstå vad som finns där. En del syntolkning sker live där syntolken berättar samtidigt, annan spelas in så du kan slå på det om det behövs. SVT och UR syntolkar en del av sina program, flera av filmkanalerna har börjat syntolka sina filmer.  I Sverige finns idag ca 110 utbildade syntolkar. Det är framför allt Fellingsbro folkhögskola utanför Örebro, som har syntolksutbildning. Där sitter US med i användarrådet.