US om tillgänglig utbildning

Bakgrund

Idag vet de flesta lärare inte hur de ska inkludera oss med särskilda behov. Många elever med synnedsättning får därför inte rätt stöd och hjälp i klassrummet. Elever och studenter med synnedsättning stöter ofta på problem och hinder under utbildningen som inte andra elever och studenter gör. Det kan exempelvis vara genom bristande kvalitet i specialpedagogiken på lärarutbildningarna, otillgängligt material, problematik kring tillgänglighet av hjälpmedel och stöd samt det vacklande antalet specialpedagoger.

Ett annat problem är undantaget i Skollagen som innebär att fristående och kommunala skolor har rätt att neka en plats till en elev om det skulle ”medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter”. Detta påverkar elever med funktionsnedsättning då skolan kan hävda att de inte har möjlighet att göra de anpassningar som behövs.

Vad säger forskningen och experterna?

Enligt en undersökning från 2016 utförd av Skolverket så finns det en vilja bland skolhuvudmän (exempelvis kommun, landsting, staten eller enskild som har ansvar för verksamheten i skolan) att erbjuda en inkluderande miljö, men att det finns brister i uppföljning. Vidare är funktionshinderperspektivet i alltför liten utsträckning en del av det systematiska kvalitetsarbetet.

Enligt Synskadades Riksförbunds levnadsnivåundersökning från 2018, har bara var tredje av de svarande en utbildning på högskola/universitet. Det är betydligt färre jämfört med resten av befolkningen. Samma rapport visar också på en särskilt utsatt ekonomisk situation, där ungefär hälften av de som svarande i arbetsför ålder har en egen sammanlagd årsinkomst på max 200.000 kronor. Vidare har många också merkostnader på grund av en eller flera funktionsnedsättningar som de inte får ersättning för

Vad säger US medlemmar?

Våra medlemmar upplever att det är svårt att hålla reda på sina rättigheter som student eller elev med synnedsättning, vilket försvårar att kräva de rättigheter som finns. Många menar också att kontakten med myndigheter borde förenklas – exempelvis borde även elever och föräldrar få kontakta Specialpedagogiska Skolmyndigheten, istället för att denna kontakt är begränsad till skolpersonal.

Våra medlemmar upplever också en brist hos lärare när det gäller kunskap och förståelse om funktionsnedsättningar. Därför borde alla som utbildar sig till lärare läsa inkluderingskunskap. Även på högskolor finns det problem med bemötande från lärare och kursledare.

Det är mer och mer som digitaliseras, framförallt i skolor och på universitet. Många medlemmar blir frustrerade när nya teknologiska lösningar inte är fullt tillgängliga. Om tillgänglighetsperspektivet finns med från början i skapandet av en ny produkt eller tjänst behöver det ofta varken vara dyrt eller tidskrävande att tillgängliggöra produkten. En tillgänglig studentplattform är fundamental för att en ska ha en chans att förbereda sig och planera sina studier.

Den fysiska tillgängligheten på universitet är kan vara en avgörande del för om studenten slutför sina studier. Det tar både energi och tid att försöka hitta på universitet, i synnerhet när lokalerna ofta byts ut eller är roterande. Som student kan det vara svårt att hitta bostad efter det att en kommit in på en utbildning och har beslutat sig för att flytta närmare universitetet eller högskolan. Som ung med synnedsättning finns det ytterligare ett hinder, då det är ännu svårare att hitta tillgängliga studentboenden.

Unga vuxna som har lågutbildade eller arbetslösa föräldrar, liksom unga med funktionshinder, löper större risk än andra unga att uppleva svårigheter på arbetsmarknaden och i studier.

Hur kopplar frågan an till det internationella samfundet?

Mänskliga rättigheter

Rätten till utbildning är bland annat fastslagen i FN:s konvention för rättigheter för personer med funktionsnedsättning, artikel 24. Utbildning ska ges utan diskriminering och på jämlika villkor. Utbildningen ska vara inkluderande så den möjliggör ett likvärdigt deltagande i grundutbildningen samt vidare utbildning efter grundskolan. I konventionen erkänns även punktskriften som det primära läs- och skrivspråket för personer med synnedsättning.

I FN:s Konvention om barnets rättigheter uttrycks i artikel 23 rätten till statligt bistånd så att barn med funktionsnedsättningar kan tillgodose en effektiv tillgång till bland annat utbildning, habilitering och förberedelser inför arbetslivet, med hänsyn till att barnet kan ha särskilda behov. I artikel 28 erkänns barnets rätt till utbildning på grundval av lika möjligheter.

Sverige ska enligt artikeln:
a) göra grundutbildning obligatorisk och kostnadsfritt tillgängliga för alla;
b) uppmuntra utvecklingen av olika former av undervisning som följer efter grundutbildningen, innefattande såväl allmän utbildning som yrkesutbildning, göra dessa tillgängliga och åtkomliga för varje barn samt vidta lämpliga åtgärder såsom införande av kostnadsfri utbildning och ekonomiskt stöd vid behov;
c) göra högre utbildning tillgänglig för alla på grundval av förmåga genom varje lämpligt medel;
d) göra studierådgivning och yrkesorientering tillgänglig och åtkomlig för alla barn;
e) vidta åtgärder för att uppmuntra regelbunden närvaro i skolan och minska antalet studieavbrott.

Agenda 2030

Mål 4 innebär att stater ska säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla. Under detta mål återfinns delmål 4.5 som bland annat är att senast 2030 säkerställa lika tillgång till utbildning och yrkesutbildning på alla nivåer, inklusive för personer med funktionsnedsättning. Vidare ska enligt delmål 4a en trygg, fredlig, inkluderande och ändamålsenlig lärandemiljö erbjudas för alla genom att det ska byggas utbildningsmiljöer som är anpassade för barn och personer med funktionsnedsättning, samt att hänsyn tas till jämställdhetsaspekter.

US tycker (från US Politiska program)

Att elever och studenter med synnedsättning i praktiken ska inkluderas i undervisningen och klassen.

Att inga skolor ska ha rätt att vägra ta in elever för att de har en synnedsättning.

Att utbildningsmiljöer är tillgängliga och har information på punktskrift.

Att personer med synnedsättning ska kunna göra högskoleprovet lika ofta som personer utan synnedsättning.

Att införa ämnet inkluderingskunskap som obligatorisk del i lärarutbildningen skulle ge skolan bättre förutsättningar att tillgängliggöras för alla. Särskilt fokus kan då ligga på idrott, sexuell och reproduktiv hälsa samt förberedelse inför högre studier.

Att lärare inte gör en överdriven tolkning om vad som är en anpassning av undervisningen som resulterar i situationer då elever går miste om den likvärdiga kunskapen som fullt seende elever får i utbildningen. Så som att eleven får cykla i gymmet när övriga i klassen spelar bollsport. Genom att elever med en synnedsättning erbjuds icke likvärdiga uppgifter som gör att personer med synnedsättning går miste om kunskap som kan behövas när en möter kommande utmaningar i sin utbildning. Anpassningar ska göras vid behov men i största möjligaste mån alltid se till att eleven kan tillgodose sig den kunskap som utbildningen avser att ge eleven.

Att elever med synnedsättning ska vara med i beslutprocessen och ha inflyttande över beslutet om vem som blir dess elevassistent (likt hur det fungerar med personlig assistent).

Att elevassistenter inte ska innebära att ens sociala kontakter och vänskapsband med andra i sin klass inte begränsas.

Att tillgången till skoltaxi, ska vara lika i hela landet, samt att det ska vara kostnadsfritt likt skolskjuts. Att en ska ha rätt till skoltaxi, som också gäller om du har aktiviteter i skolan förlagda till en annan adress än där din skola ligger så som friluftsdagar, praktik eller andra skolpliktiga aktiviteter.

Att det behövs insatser för att öka samarbetet mellan myndigheter för att underlätta tillgången till hjälpmedel och läromaterial i skolan och på högskolan/universitet.

Att Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) ska få i uppdrag att ansvara för samordningen av insatserna mellan stat, kommuner och regioner med eleven i centrum.

Att punktskriften ska inkluderas i svensk språklag och läras ut till barn med synnedsättning i samband med att barn utan synnedsättning lär sig läsa och skriva.

Att staten ska utse en myndighet som ska ha i ansvar att säkerställa att punktskriften fortsätter finnas och frodas, samt, att personer med synnedsättning ges utbildning i punktskrift.

Att SPSM fortsatt ska arrangera årskursbesök för punktskriftsläsare

Frågor

Har du frågor om vårt politiska program kan du höra av dig till vår politiska sekreterare Fabian van Blaricum på fabian@ungsyn.se.